Man ska inte ens kunna gå på trivselkväll på dagis utan att få ont.
Kära nån, undrar lite vad som händer med min kropp.
Gubben jobbar kväll och dottern har prov, så jag var ensam med Lillen 2,5 år, på dagis. Trivslekväll. Jättetrevligt. Ja, det kunde det ju ha varit. Om jag inte höll på att ramla sönder av smärta. Lillen skrek i högan sky i nästan en timma. Skämsigt.... Är jag en dålig mamma? Eller bara en sjuk mamma?
Vet inte längre....
Alltså, ibland blir jag lite förvirrad.
Famse
27 maj 2011 07:19
Du har varit fantastisk med Lillen och jag är imponerad över hur du har klarat det!!!
Anna
27 maj 2011 20:06
Gulle gulle dej min älskade vän!!!
Lejonkvinnan
27 maj 2011 08:16
Nej du är inte en dålig mamma!! Och nej du är inte bara en sjuk mamma!!
Du är en normal mamma med mycket kärlek men din kropp mår inte bra.
Att Lillen skrek, tja, jag vet inte omständigheterna men det var kväll, mycket folk varav vuxna han kanske inte känner, han kanske var trött...och han är bara 2½ år.
Även om vi är småbarnsföräldrar med Eds så är vi inga dåliga mammor bara för att barnen blir ledsna, men tyvärr så tror jag att vi har ett samvete som gör att vi tror både det ena och det andra.
Vi drabbas av saker som andra inte ens kan förstå eller drömma om, och samtidigt ska vi orka ha uppe fasaden. Tänk om folk förstod det!
Hoppas du har en så bra fredag som du kan i dag!
Kram kram
http://lejonkvinnan.blogg.se
Anna
27 maj 2011 20:05
Jo, men ibland känns det bara så. Tillfälligt. För ibland känner jag att jag faktiskt är ganska bra. ;)
Jag ställer väldigt höga kvar på mej själv bara. Bara för att jag är sjuk så vill jag vara snäppet bättre än alla andra. Eller typ så, om du förstår.
Det känns bara så hemskt att inte räcka till när han är ledsen och arg, och jag har för ont för att göra det jag skulle behöva. Säga ifrån, trösta, ja vad som krävs.
Han var mest arg för att han inte fick som han ville, trött efter en dag på förskolan och så alla föräldrar som var där. Men som jag sagt, han har börjat utnyttja det att jag inte kan jaga, inte ta upp honom, inte ta tag i honom. :/
TACK för stödet, det är precis vad jag behöver just nu när jag mår så här dåligt. :)
Kramar!!!
Renée
27 maj 2011 10:27
När min flicka föddes var jag så j-a sjuk, både i kropp och själ. Kan säga att det smittade av sig på henne så hon var aldrig tyst utan skrek JÄMT! Sedan fick vi veta att hon oxå hade EDS så vem vet hur hon har mått som liten...
Dock så känner ju barn så himla lätt hur de vuxna mår. Jag gick och sökte för min sargade själ och faktiskt så blev mitt barn lugnare... Numera mår vi dåligt bägge två men vi stöttar varandra! Skönt när barn blir äldre och förstår på ett helt annat sätt.
När man inte mår bra så är ju hemma bäst. Gärna i sängen med täcke på... Hoppas du kan tillbringa dagen på ett lugnare sätt! KRAM
http://www.vimsigamamman.blogspot.com
Anna
27 maj 2011 19:57
Jag hade det också jobbigt när han föddes, för att inte tala om graviditeten...
Men han var ganska nöjd när han var liten ändå. :)
Jag går hos kurator och pratar av mej, det hjälper mycket, för jag kan lätt hamna i det här med att slå ner på mej själv. Hm, måste sluta med det. ;)
Idag har det varit soffan hela eftermiddagen, orkade inte något annat.
Jag måste lära mej att ta en sådan dag ibland, jag behöver det. :)
Kramar!!!!
carro
27 maj 2011 14:40
Ja vad ska jag säga ?? Du är inte en dålig mamma,du är nog en bättre mamma än många många andra, men på "ett annat sätt"
Som min dotter på snart 15 sa :
-"mamma ,du kan inte åka skidor längre & vi åker inte till fjälls & kör skoter,men vi gör andra roliga saker & NI finns ALLID hemma då vi kommer hem från skolan, även om ni så vilar"
Jag blev så rörd då hon sa så...Kram påre
http://edsfamiljensliv.blogspot.com
Anna
27 maj 2011 19:54
Egentligen vet jag ju att jag nog inte är en dålig mamma, men ibland känns det så. Som om jag inte räcker till.
Min fjortonåring säger ungefär som din, och som du säger, det värmer i hela själen!! :)
Kramar!!
Ulrika
27 maj 2011 20:14
Hoppas du mår bättre i dag och får njuta lite av helgen.
Apropå frågan (inte meningen att du skulle ta illa upp), jag hade valt EDS. Jag hade inte överlevt näsan. Så fåfäng är jag. När det är riktigt pissigt ibland brukar jag köra pest eller kolera med mig själv och då inser jag plötsligt att det finns saker jag mindre gärna skulle vilja ha om jag stod framför ett val.
Kram
http://intebarasjuk.wordpress.com
Anna
27 maj 2011 20:25
:) Ha ha, jag tog inte illa upp, det var ju du!!! :)
Jag brukar också jämföra pest och kolera, men jag hade nog valt näsan ändå. ;) Jag är ändå så ful, så en ful näsa gör mej inget. :)
Kramar!!!
Ulrika
27 maj 2011 23:00
Nä, du är jättesöt knäppis, har du inte kollat dig själv i spegeln? Den där näsan vill du inte alls ha. Vad är kronisk smärta i jämförelse med en hårig näsa. Nä du, vi tar inte näsan ;)
http://intebarasjuk.wordpress.com
Anna
27 maj 2011 23:14
*asg* Ha ha ha ha, den där spegeln ja.... Nä fifan. ;)
Jo, jag tar näsan!!! *asg*