Gick ner för trappan förut, från vardagsrummet däruppe. Kommer ner till hallen. Vad gör jag här?  Varför gick jag ner?

Funderar en stund. Går in i köket. Funderar vidare. 

Varför i hela friden gick jag ner för, om jag inte skulle göra något speciellt, när det gör så himla ont att gå i trappan....

Jo just det!!!!

Skulle ju gå på toan.....  

Alltså, det här händer mej både nu och då. Jag glömmer vad jag ska göra, jag glömmer ord, vardagliga ord, jag glömmer vad folk heter, jag glömmer vad det var jag glömde till och med!!! 

Jag har fått förklarat för mej att hjärnan har väldigt svårt att fokusera på något annat än att ha ont, när man har ont på så många ställen samtidigt.

Jag skulle tro att det gäller väldigt många EDSare, för är det något vi lider av, så är det ju smärta överallt!

   Men jag måste säga att det är jobbigt, för det blir bara sämre ju äldre jag blir... Hur ska det bli när "åldersglömskan" kommer? Ska jag glömma att gå på toan så länge att jag gör på mej då eller?   

 

Ulrika

22 maj 2011 00:57

Åh, vad ska man med minne till liksom när det finns så mycket smärta man vill glömma bort ;)

Faktiskt så tror jag att mitt dåliga minne snarare beror på att jag har en liten defekt i skallen för den är medfödd. Som liten kom jag bara ihåg saker jag ville minnas och nu minns jag inte ens det utan snarare saker jag inte vill minnas. Hur stört är inte det?

Intalar att jag inte vill minnas vart jag lagt alla nycklar genom åren. Vem vet, om tio år kanske jag minns.......bara för att jag inte vill ;)

Det är ett handikapp i sig och många gånger pinsamt när andra drabbas av ens plötsliga minnesförluster.

http://intebarasjuk.wordpress.com

Anna

22 maj 2011 22:48

Ha ha, ja så kan det ju vara, minnas det man vill. :-D ;)
Jag tycker också det är svårast när andra råkar ut för ens dåliga minne, det sker varje dag. Trist.

 

Madeleineslife

26 maj 2011 03:06

Har gått ett antal rehabiliteringar & smärtkurser.. Då har jag fått lära mig att. Om du tänker dej en vågrät linje på 10 cm. Normalt så tar t.ex smärta upp 3 cm. Men alla med kronisk värk tar den upp 7 cm vilket innebär att det blir mindre utrymme för minnet. Så alltså glömmer vi saker, som du beskrev i inlägget.
Har personligen tyckt det varit tufft, jag som är en sådan som minns ALLT. Vad jag, den sa, vad hon/han hade på sig då, vilket datum det hände osv...
Hoppas du förstod min förklaring?... Kram

http://madeleineslife.blogg.se

Anna

26 maj 2011 14:00

:) Jag fattar!! :) Det är nog så jag ser det också, men det är så himla irriterande när jag glömmer saker som är så triviala, som man BORDE komma ihåg. ;)
Kramar!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu hoppar jag över till den nya bloggen. Välkomna dit.    Ehlersdanloslife  ...

Jo, jag är nog det ganska ofta. Jag vill gärna tro det bästa om folk, även om livet har lärt mej att man ofta inte ska det. Rent krasst.    (Sen kan man självklart "hit the jakpot" också, jag träffade ju min allra bästa vän på nätet, via ett foru...

Snart är jag klar med min nya blogg.   Den här kommer finnas kvar, så klart, men jag byter bloggleverantör. Det är för att jag måste kunna blogga från mobilen, vissa dagar klarar jag inte av att sitta vid datorn. Då är den andra enklare.   Så s...

Ja den har visst gått och gömt sej tror jag... Herrejösses så trött jag är!!! Jag vet att det beror på mitt minimala näringsintag, men alltså, jösses...     Tänkte visa bilder på operationsärret på magen. Det är "finare" än jag trodde det skull...

      Visst längtar vi lite efter vår och sommar nu va? Värme är alltid bättre för min kropp, antar att det är så för er också, så jag lägger ut lite längtansbilder åt er, så ni har något att dagdrömma om.     Natti.     ...