Nej. Det gör jag inte.

Jag blir sämre väldigt fort nu. Och jag fattar inte varför.

Det blir som en ond cirkel. Ju sämre jag mår kroppsligt, desto sämre mår jag psykiskt. Så mår jag ännu sämre kroppsligt. Och så vidare. 

Känns lite hopplöst just nu, men kommer säkert kännas lite bättre redan imorgon bitti.   

Asch, jag kan ju hoppas iaf.   

Jo, så är det, och jag känner ofta att jag måste försvara det.

Nej, jag ser inte ner på någon överhuvudtaget som tar smärtlindring under en förlossning. Verkligen inte!!!!

Varför känner jag att jag måste jag försvara mej varje gång jag säger att jag har fött tre barn utan någon smärtlindring?

Det är nog till viss del mitt eget problem efter alla år av försvar. Jag har fått försvara min smärta och inte fått förståelse för den. När man sedan har en påtaglig smärta som jag har klarat av bra, så måste jag försvara den. 

Jag har verkligen tyckt att födslosmärtor är en smärta som går att stå ut med, till skillnad från alla andra smärtor jag har.

Så jag är absolut ingen människa som tål hur mycket som helst. Verkligen inte. Men just när jag har legat där och fött barn, så har den smärtan varit fullt "normal", om man kan kalla det för det. 

Nervsmärtan jag har är tio ggr värre. Om inte mer. 

Som nu till exempel. Nu har jag tagit en massa morfinpreparat plus ett par glas vin, och ändå har jag ont.... Det är för mej mycket värre. 

Men det är ju min personliga åsikt och känsla. 

Smärta är något väldigt personligt tror jag. Det som jag tycker gör ont behöver ju inte göra ont för någon annan. 

Aja, det här är svårt, och jag vill inte stöta mej med någon. Men jag ville verkligen förklara hur jag ser på smärta, även om det inte är det sista inlägget i ämnet, för det är för stort i min vardag, denna smärta. Den är så påtaglig och tar så stor del av min vardag. Jag lever med en varje dag och får väldigt lite förståelse från sjukvården. Det är en evig kamp. Inte sant?

Tack ni som gett mej och alla läsare er berättelse om graviditet och förlossning, jag tror det behövs för alla som har EDS och misstänker att de har!

Så man kan få rätt hjälp och mer förståelse inom vården.

Tack!!!