En så himla vacker blomma, någon som vet vad det är så får ni gärna tala om det för mej!
Det här är, som jag sagt förut, mitt sätt att rensa tankar och själ. Underbart!
Längtar till dagen då denna kulle är röd istället för vit.
Förgätmigej i närbild. Vackert.
Det var lite från min och dotterns promenad med hundarna idag, vi brukar ta en när hon kommer hem från skolan. Eller rättare sagt, jag följer med om kroppen tillåter, annars får hon ta hundpromenaden själv. Men det är så himla skönt att gå ut i skogen, tanka själen lite.
Anna
30 maj 2011 23:10
Neeeeej, min stubbe är ju min hemlis juh! ;) He he he.
Ifall jag tar kort på den kanske det sitter någon annan där någon dag när jag kommer dit, det går ju inte!!!! ;)
carro
30 maj 2011 23:06
Underbara underbara bilder...ja är det något jag saknar så är det att kunna gå i skogen ....Tänk lugnet, allt vackert som så många inte ser i en skog men som man själv ser ...ja ojoj...
Vi bodde ju på landet i många år ,ja halva mitt liv kan man säga ...mina "pärons" hus,det står rent ut av "mitt i skogen"...helt underbart att "komma hem" & hälsa på ...Men ännu i denna dag...hittar jag en "nog bred stig" som el rullen ryms på ,så japp då provar jag minsann =)
kramen
http://edsfamiljensliv.blogspot.com
Anna
30 maj 2011 23:09
Jo då, och upp och ner för backar också kanske? ;)
Jag är så lycklig över att fortfarande kunna gå, även om det ibland går sämre, och det gör ont hjärtat för din skull!
Bo på landet är livet. Jag skulle bli knäpp om jag bodde i stan, så är det bara!!!
Hoppas du kan komma ut ibland och känna lit skogsluft och se på allt det vackra. :)
Massa kramar!!!
carro
30 maj 2011 23:26
Ja att bo i stan...så tänkte vi med, men vi måste prova,på grund av att vi är mer på sjukhus än hemma ...och nu även stora dottern...så vi orkar inte kuska i bilen som vi gör ...alla dessa mil i bil..nog för att bilen är anpassad men ändå..vi sprar ork tid & pengar ,så vi provar, men vi vet att det kommer bli tufft, att bo så nära inpå andra.
Vi har gjort det förr...det gick ,men då var vi fullt friska & innan vi köpte huset ,då kunde man göra allt & drog när man ville så att säga=)
Men fördelen är att många vänner bor på landet & mina föräldrar ...eller ja,sedan mamma dog så har pappa & hans nya det som sommarstuga,men det räcker för att få komma ut ,lukta på skogs doften, lukta på alla dofter skogen avger ...ja vila ,lyssna på fågelkvitter & ja..du vet vad jag menar =)
Då jag fick min rullator 2008 så skämdes jag så ,men jag lärde mej snabbt att uppskatta den,dock tänkte jag att gå kommer jag alltid kunna.
Idag går jag bara kortare sträckor med rullator inne ,med stöd ute annars äre rullen som gäller.
MEN DÅ...trodde jag att jag för alltid skulle kunna gå,om inte annat med tant varning saken rullatorn,men tja...tiderna ändras
OCh idag är el rullen min rädning, även om som jag sa till maken,vill känna fötterna i marken...har man en gång gjort det.....
Kram påre
http://edsfamiljensliv.blogspot.com
Anna
30 maj 2011 23:42
Åh vad ledsen jag blir när jag läser detta. :( Det måste vara så himla jobbigt att inte kunna gå!!! Jag har stora förhoppningar om att jag kommer kunna gå länge än, om jag tar hand om mej lite bättre. :/
Men det måste ändå vara skönt att kunna åka ut på landet och, som du säger, insupa skogen och naturen. Den är stärkande på något sätt.
Jag förstår att ni, av praktiska skäl, bor i stan. Det är ju smidigast och som du säger, det här med att kånka runt i bilen är ju ingen hit.
Vi bor mitt emellan flera större städer, och har några mil till allt, så att säga. Jag hoppas det fungerar bra i fortsättningen också. :)
Jag tänker på dej, och skickar lite positiv energi!!
Kramar!
carro
30 maj 2011 23:47
Tack =) all positiv energi tar jag åt mej av,precis all...gillar då folk säger "Jag skickar lite healing" för även om den inte botar mej ,så gör den mej lite bättre för stunden =)
Joooo men jag kan ju gå...kortare sträckor =) Det är mycket värt i min värd så var inte ledsen för min skull, var istället glad med mej anna,att jag ännu ialla fall kan gå inne =)
Jag vet inte om jag är den obotlige optimisten,men jag har börjat vända allt & försöka se det positivt...försöka ialla fall....
Skulle också vilja bo mellan stora städer,ha några mil till allt så att säga...men aja,man får ta "det näst bästa" ..kramen
http://edsfamiljensliv.blogspot.com
Anna
30 maj 2011 23:56
Så härligt med en sådan som du, som ser saker så positivt!
Jag suger åt mej och bugar och bockar. :)
Kan jag dela med mej lite av distanshealing, så blir jag så glad!'Kramar!!! :)
åland
31 maj 2011 14:55
akleja heter blomman, frösår sej enormt,men den år så fin så det gör inget:)
Anna
31 maj 2011 22:16
Jag googlade på den, det finns ju massor av vackra sorter av den ju!!! :)
Kanske ska ta hem lite frön sen, den är ju så himla fin!!! :)
Tack!!! :)