Ulrika

30 maj 2011 01:23

Lite lätt smärtlindring till kvällen kanske när det är som värst? Lite extra pauser mitt på dagen och redan nu kanske förbereda personalen på dagis/dagmamma´vad de bör tänka på.

Barn har så mycket spring i sig men behöver lära sig slappna av. En liten lugn sagostund i en sacksosäck när man märker att det blir värre. Såklart man inte vill att de ska ha ont och inte heller proppa i dem en massa piller. Rekomenderar sackosäckar där man faktiskt kan få hela kroppen avlastad....om man inte är jättestor eller sacon helt nedsuttet. Det är mitt bästa tips. Har ingen erfarenhet mer än min egen son sov vi masserar benen med jämna mellanrum på och under tvång försöker få honom att koppla av med kuddar under knäna. Inte det lättaste. Vissa dagar blir det en alvedon.

Anna

30 maj 2011 07:55

Ungefär så har jag nog tänkt mej.
Han måste börja lära sej slappna av och bara vara ibland, även om det är svårt för en så liten. :)
Vi ska träffa barnläkaren i juni, det kan vara bra att ta med sådant här dit, så man kan diskutera det iaf.
Tack kära vän för tipsen!!

Lejonkvinnan

30 maj 2011 09:19

Vilken sötnöt :)

Min grabb som troligen har Eds är 15 nu och har alltid haft ont och en massa andra konstiga besvär. Men jag har ju aldrig vetat vad det har varit eftersom jag själv inte fick diagnosen förrän för ett år sedan.

Självklart vill man inte ge sina barn medicin, men måste man så måste man säger jag. Blir det för jobbigt så....
Massage tror jag mycket på till små barn, och vila. Min grabb är ju så stor så han uppskattar spikmattan, men det kanske inte en liten inte skulle göra.

Jag fasar för att min Lillen ska få ont, han har ju trubbel med magen och det kanske bara är början? Men han har inte klagat över ont i kroppen än och det tackar jag högre makter för.

Kramen

Anna

30 maj 2011 13:34

Jag håller med, man vill inte ge mediciner, men måste jag så måste jag! Det är ju också bra om han själv kan börja känna efter och ta det lite försiktigt själv, men det kanske är för mycket begärt at en 2.5 åring?

Tack för stödet vännen!

Kramar!

Skrutten

31 maj 2011 23:16

Vilken fin pojke du har. Det är inte lätta att förstå varför de små har ont. Min barnläkare berättade för mig att små barn nästan alltid säger att de har ont i magen trots att det har ont i ett ben eller arm. Det tycker jag är konstigt. Eftersom ditt barn nu klarar av att berätta att han har ont i armar och ben kan det kanske var växtvärk eller muskelvärk pga överansträngning? Det där med saccosäck är inte dumt. Själv använde jag hängstol från Jysk som min son satt i och massage ända sedan 2 årsåldern då han hade ont. Idag är han 17 med tydlig eds diagnos.
Tips är att göra sköna massagestunder när han har ont. Det har blivit som en drog för min son. Än idag får jag höra "mamma massera mig". När inte jag orkar pga händerna får flickvännerna göra jobbet.

Anna

31 maj 2011 23:32

Jag tänkte börja med att ge honom regelbunden massage, han gillar det! :)
Saccosäck ska inhandlas så fort jag får pengar från FK, om jag nu får det. ;)
Jag har förstått att barn kan säga att de har ont på ett ställe, fast det är ett annat, men ont har han ju. :/
Han har växt ca 10 cm i halvåret sedan han föddes, så nog kan det vara vanlig växtvärk, men man kan ju inte låta bli att tro att det beror på EDS...

Tack och KRAM!!

Skrutten

1 juni 2011 23:25

Ja det är knepigt med de små änglarna. Vi gör så gott vi kan och något annat går ju inte.
Det kan säkert vara eds som gör att det blir värre än det kanske skulle vara annars men det är ju så svårt att veta.
Jag såg tydligt på min son då hans kropp är en kopia av min och sedan började han klaga precis som jag i samma ålder.

Jag tror nog att för de små räcker det med att vi finns och kramar och tröstar. Det är bättre än vilket piller som helst.

Anna

1 juni 2011 23:27

Det har du alldeles rätt i, kärlek och ömhet kommer man långt med!
Men det gör så ont i mammahjärtat när han har ont. :/