Träffade ortopeden idag. En överintelligent, lite torr, kortfattad och lite skrämmande man. Läkare brukar aldrig skrämma mej annars, men den här valde jag att stryka medhårs. Det stör mej lite att jag inte vågade säga ifrån och fråga mer, men han var inte så hmmm, inbjudande, kan man säga.  

Han ville egentligen inte hjälpa mej alls.

Röntgen visade artros i båda knäna, jag är överrörlig, men inte supermycket. Det visste jag faktiskt redan. De är opererade båda två, och då sa den läkaren att jag var väldigt glapp i knäna.  

Jag ville ju ha hjälp med stadiga ortoser, för att försöka göra mitt bästa för att spara mina knän. Jag hade sådana för drygt tio år sedan, men dom är ju utslitna och för små nu. 

Han tyckte jag skulle träna upp mina lårmuskler (som om jag inte har hört det förut), då förklarade jag för honom att min EDS gör att träning är extremt svårt. 

Promenader är det enda jag klarar av i vanliga fall, och nu kan jag knappt göra det längre. 

Jag vågade faktiskt inte fråga om han egentligen vet vad EDS är, för jag fick intrycket av att han inte vet något, men vill inte erkänna det. Som så många andra läkare jag träffat. 

Till slut sa han att han skulle skicka en remiss till ortopedtekniska, för en ortos för höger knä, som är värst. För det är så många som får såna där dyra ortoser och sen inte använder dom, som han sa.....

Jag sa att jag självklart kommer använda den, jag sökte ju hit för att få hjälp. 

Ja ja, i vilket fall så kommer jag väl få en ortos, och sen får jag väl söka igen för att få en till andra knät. För varför ska någonting vara enkelt?

Men sen tänkte jag sluta äta gluten och laktos, för då kan jag visst bli frisk, som en del säger. (Nu skämtar jag. ) 

Jag blir så trött på att hela tiden behöva kämpa för allt inom vården. Ni skulle ha sett hans min när han klickade på sin dator för att få fram gamla journaler!!!  Oj, vad mycket!! Det var det enda han sa. He he. 

Vi får väl se hur det går med de där knäna. Det gör mej så ledsen attt jag inte kan gå ordentligt längre. Jag gillar ju att gå, och när det är det enda man kan göra i motionssyfte, betyder det ju väldigt mycket.  

 

Ulrika

13 juni 2011 23:15

:(

Gör en fuling. Säg på ortopedtekniska att "men, jag skulle ju få för båda knäna". De är inte omöjliga.... närjag var därmed sonen frågade de om han inte skulle ha två knäskydd ist för ett? Jag sa nej, varför undrar jag nu eftersom han har ont i båda knäna nu. Pucko jag!

Har du artros i båda så ska du ha till båda. Slå en signal till ortopeden. Det står ju i din journal att du har det och ska inte behövas ett nytt besök.

Annars så, beklagar dina plågor. Önskar jag kunde avlasta dig lite <3

Kram

http://intebarasjuk.wordpress.com

Anna

13 juni 2011 23:30

Hm, det skulle jag ju kunna göra faktiskt. :) Jag säger som du, jag har ju skiten i båda knäna ju! Men läkaren var helt övertygad om att de skulle lägga ner en massa pengar och arbete på ortoser som jag sedan inte skulle använda... :/
Yea, right..... ;)

Tack min vän, men du har tillräckligt själv.

 

henny

14 juni 2011 08:44

blir så ledsen för din skull, varför kunde det inte få bli ett bra möte med ortopeden, där kännt att du kunde få ta upp ALLT! Gör som Ulrika säger och va lite dum och blond och sätt pekfingret i mun och en liten tår i ögat...snyft...och säg att du är säääker på att ni pratade om bägge knän!Hoppas du inte behöver vänta länge på dina ortroser, promenader gör gott i själen!Kram!

Anna

14 juni 2011 10:27

Ja du, en del läkare är bara helt enkelt, skrämmande.. :(
Jag får väl ladda för att spela dum sen, även om det är svårt!!! Nog för att jag är ganska dum, men jag brukar ha skinn på näsan ju! ;)

Jag längtar efter mina promenader, jag får nog köpa något tillfälligt till våran semester, eftersom vi ska gå en del då.
Bara att bita ihop, ta en massa mediciner och ta det faktum att veckorna efter semestern kommer vara en plåga!

Kramar!! :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu hoppar jag över till den nya bloggen. Välkomna dit.    Ehlersdanloslife  ...

Jo, jag är nog det ganska ofta. Jag vill gärna tro det bästa om folk, även om livet har lärt mej att man ofta inte ska det. Rent krasst.    (Sen kan man självklart "hit the jakpot" också, jag träffade ju min allra bästa vän på nätet, via ett foru...

Snart är jag klar med min nya blogg.   Den här kommer finnas kvar, så klart, men jag byter bloggleverantör. Det är för att jag måste kunna blogga från mobilen, vissa dagar klarar jag inte av att sitta vid datorn. Då är den andra enklare.   Så s...

Ja den har visst gått och gömt sej tror jag... Herrejösses så trött jag är!!! Jag vet att det beror på mitt minimala näringsintag, men alltså, jösses...     Tänkte visa bilder på operationsärret på magen. Det är "finare" än jag trodde det skull...

      Visst längtar vi lite efter vår och sommar nu va? Värme är alltid bättre för min kropp, antar att det är så för er också, så jag lägger ut lite längtansbilder åt er, så ni har något att dagdrömma om.     Natti.     ...