Nu orkar jag inte mer. 

Orkar inte läsa bloggar. Orkar inte kommentera rättare sagt, och då vågar jag inte läsa heller...

För jag vill visa att jag varit där.

Men om jag ska vara riktigt ärlig, så har jag lite ont just nu. 

Jag får nog inte mer än jag förtjänar, men det är lite jobbigt bara.

Återkommer kanske en annan gång, om intresse finnes. 

(Har funderat många gånger på hur i hela friden någon kan vara intresserad av att läsa om mitt otroligt tråkiga liv. Men sen har jag ju fått privilegiet att få hjälpa några och fått så mycket glädje av det. Fast nu har jag inget kvar att ge tror jag. Bara en massa skit, smärta och andra patetiska saker. Det är bättre ni tittar på länkarna till höger här och läser bloggarna där, de är MYCKET bättre.  Kram! ) 

Igår var jag helt "död". Aj aj...

Men idag tänkte jag i mitt stilla sinne, att jag skulle klara av att ha lite roligt, för en gångs skull.

Jag och min man delar intresset för offroad körning. Vi kör våra Land Rovers över stock och sten, på banor och i skogen.

Idag var det träff i distriktet, i vår grusgrop. 

Familjen åkte före mej, eftersom jag visste att jag inte skulle klara av att vara där hela dagen.

Men jag tänkte komma senare för att få köra lite grann. Bara lite...

Det tror ni va? 

Nehej då, jag klarade inte ens av att köra på vägen ner till gropen, som är lite knölig med hål och lite gupp.  

Det var kört.

Så nu har min sjukdom tagit det ifrån mej också.  

Jag skulle ju inte bli så förvånad egentligen antar jag, den har ju tagit allt annat ifrån mej, men jag blev verkligen paff....

Jag hade nackkrage och ortoser både högt och lågt. Ändå gick det inte.

Jaa, nu då? 

Pratade med min husläkare idag. Han är otroligt bra och gör så gott han kan. 

Men landstinget i Östergötland sätter käppar i hjulet för honom, så det går ut över mej i slutänden.   

Det här med rullstol till exempel. Han får inte skriva remiss om det. Det enda han kan göra är att be AT komma hem och se hur jag har det och om jag ev skulle behöva några hjälpmedel. 

Men då får tydligen inte dom heller ge mej rullstol om inte de får remiss från specialist.

Som i det här fallet är en duktig och kompetent läkare som egentligen inte vill ha med EDS patienter att göra, eftersom han har annat som inriktning. 

Specialisten ska jag träffa på fredag, jag får samla kraft (var nu den ska komma ifrån) och klappa medhårs för att få den hjälp jag så vl behöver. Antar jag...  

Men de mesta av allt det andra jag tog upp med honom får jag hjälp med som tur är. Jag vill inte ta upp allt här i en öppen blogg, men jag får iaf hjälp.

Jag har nu höjt mina smärtmediciner, tyvärr. Det här i ryggen och nacken tar kål på mej, jag klarar inte mer. Då får jag bita i det sura äpplet och höja, och hoppas på att jag får rätt hjälp snart. 

Jag fick äntligen råd och tid till min massös idag!!! 

Jösses, det behövdes kan jag tala om!

Men det är ju så att när de krampande musklerna slappnar av runt alla överrörliga leder, så får kroppen en chock!! Så det var till att ta på alla ortoser jag hade, även bältet som drar åt jättehårt runt bäckenet. Jag har nämligen gjort det misstaget förut efter massage, när jag är avslappnad, och dragit på mej ryggskott.   

Men jag har klarat mej! 

Nu har det varit en kväll i soffläge, vill ta vara på denna känsla så länge jag kan.