Jo, nu har jag varit på ett extremt lyckat besök hos fotvårdsspecialist.  Så himla skönt att man kan få  hjälp med något som har med sjukdomen att göra. 

Jo, hon började med att konstatera att jag har väldigt mjuk hud på fötterna, och det visste jag ju, jag har extremt mjuk och len hud, som är extremt känslig.

Sen sa hon direkt, att det INTE är fotvårtor. Och inte liktornar heller....  

Men men, hon började gräva i dom (blä) och se vad hittade hon väl där!!!

Jo, inkapslade hår från mina hundar!!!

Jag har tre pudlar, så först förstod vi inte hur det kunde komma sej. De har ju inte päls, utan hår, som vi. Mjuka krulliga hår.

Men jag klipper ju mina hundar (med hjälp av min älskade make) var sjätte vecka, och det resulterar i en väldig massa hår!!! Och när jag klipper ner dom så blir det små, korta hår som sätter sej överallt.

Och på EDSare även i fötterna då tydligen....

Den största hade jag ett gruskorn i. (urk)

Hon fick sitta med pincett och dra ut håren när hon öppnat "kapseln".

Hon förklarade att jag har så extremt mjuk hud och väldigt stora porer (som jag för övrigt har på resten av kroppen också) och sen har jag stora mellanrum mellan "fingeravtrycken", eller vad jag ska kalla det för.

Ni vet, mönstren som blir till fingeravtryck? Mjuk hud och stora mellanrum, det gör det väldigt lätt för partiklar att fastna. 

Så "enkelt" var det.

Det blir till att ha täckta skor på sej nästa gång det ska klippas hundar, och vara noga med städning och att byta strumpor efter.

Sen ska jag börja med inneskor igen. 

Jag har fått de här problemen sedan jag slutade med det, det kom jag ju på nu när vi pratade om det. 

Jag måste erkänna att städningen inte kommer i första hand sedan min EDS blev sämre, och tre hundar drar ju in en del, det går inte att komma ifrån.

Men nu känns det underbart!  

Jag ska gå tillbaka dit om det kommer tillbaka, och inte gå med det så här länge, kom vi överens om.

Det var väl använda pengar, för det var inte precis gratis...

Så jag råder alla med konstiga knölar under fötterna att göra något åt det hos specialist. Det är helt underbart nu kan jag tala om!!! Inget ont alls! Wow!!!

Sedan såg hon väldigt tydligt att jag har mer förhårdnader under höger fot, än vad jag hade under vänster.

Det tror jag beror på att jag har så dålig känsel i höger ben att det inte hänger med riktigt när jag går. (Inga fakta där, utan bara vad jag tror)

Ja, så var den följetongen slut för denna gång, hoppas det kan vara till hjälp för någon.   

*kliar mej i huvudet*

Tja, vad ska jag skriva? 

Jo, var just ute med hundarna på kvällens kisspromenad, jag måste ta dom i koppel och gå sisådär hundra meter. Min ena älskling är nämligen mörkrädd.... Han vågar inte gå ut i trädgården när det är mörkt, för att kissa, utan håller sej hellre... Tokhund.  

Något som jag märkt förut, och som är en smula otäckt, är att jag vinglar något förfärligt när det är mörkt. Jag har ju pannlampa när jag går här i mörkret, och jag lovar, det är MÖRKT.   Jag går som om jag vore pissfull, rent ut sagt. 

Jag kan tänka mej att det beror på att jag har dålig känsel i högra sidan och förlitar mej på synen väldigt mycket, för att gå rakt. 

Har ni varit med om något liknande?

Jag älskar att sticka och virka. Tror ni att det är en bra hobby med överrörliga  och artrosfyllda händer? 

Nej, men himla kul och jag har lovat min dotter en ny "tub" att ha som "mössa", så det är ju bara att sticka på.  

Imorgon är det dags för fotvård, det ska bli otroligt spännande att se vad det är.  

Efter det blir det till att gå och vila, för det är vad jag gör om dagarna. Jag har kommit in i en period av den berömda EDS tröttheten. Jösses, att man kan vara så trött och orkeslös alltså.   

Tja, det var det, nu blir det tv en stund tror jag, jag orkar nog inte läsa bloggarna inatt.

Känns lite tungt nu, och har gjort ett tag.

Är ju inne på lite forum på FB med andra EDSare som skriver så himla bra! Men jag vågar inte ens kommentera längre, för vad jag än skriver så blir det fel. Så jag ska nog sluta med det, jag kan tydligen inte uttrycka mej så folk förstår vad jag menar. 

Jag är en väldigt empatisk människa, det värker i hjärta och själ när något mår dåligt och har det svårt. 

Men jag kan tydligen inte uttrycka det på ett vettigt sätt. 

Så jag ska sluta kommentera, det är bäst så.

Det kanske helt enkelt är meningen nu, ett tag, att jag ska sitta hemma och bara läsa. För jag vill inte såra någon... Ja, så är det nog. Det finns ju en mening med allt. Nu blir det till att låta tangenterna vila när andra skrivit inlägg. 

Kram på er!!