Inlägg publicerade under kategorin Fritid

Av Anna - 6 augusti 2011 02:21

Magen vill inte vara sams med mej. Ingen större idè att försöka sova än. 

Vet inte hur mycket värktabletter jag vågar dra i mej. Inte bra att maskera smärtan för mycket heller, känner jag.


Men jag tror och hoppas på att det ska ge med sej. 

Fast jag ska erkänna att jag är lite nervös för vad det kan vara. Och hur mycket mitt fentanylplåster maskerar hur ont jag egentligen har. 


Ja ja, det ordnar sej nog.


Tänkte iaf göra en rabarberpaj imorgon till gästen/gästerna kommer. Det har jag lovat och det ska jag göra, om jag bara kan stå på benen. 


Ett annat projekt som måste göras är att introducera de små piplarssons till de stora kacklande sakerna.  

Ja, alltså flytta över kycklingarna till de stora hönsen och tuppen. Det är alltid lite nervöst att göra det. Man vet aldrig hur de stora ska reagera, de kan nämligen bli skitsura och attackera de där små.

Jag måste fixa så att de små har en liten fålla att vara i en dag eller så. Så de kan vänja sej gradvis.

Eller så kanske jag släpper ut dem bara och hoppas på det bästa.

Jag har gjort detta så många gånger och med så otroligt många kycklingar och har sett det mesta.

Det ska bli kul att få en vettig liten flock igen. Det har varit för lite med tre hönor och en tupp. Som mest hade jag över hundra.  

Det skulle aldrig kroppen klara av nu, men några vill jag ju ha. Jag betalar dottern för att mocka ut och hålla rent, för det klarar jag ju inte längre. Men plocka ägg och ge mat och vatten klarar jag än så länge, som tur är. Det är ju halva nöjet liksom.  


Ja det märks att klockan är mycket igen och att jag är lite såsig i skallen. Nu blev det visst en massa dravel igen.  


Nja, nu ska jag nog försöka få sömnen att komma till ögonen så jag får till ett par timmars sömn inatt iallafall.


Natti. 

Av Anna - 3 augusti 2011 00:24

Ja, den där sövningen alltså.

Jag är inte nervös för sövningen i sej. Jag är inte nervös alls egentligen. 

Men jag är lite rädd att de inte ska lyssna igen.

Att de ska handskas för tufft med mej när jag sover, så jag vaknar med paj rygg. 

Men men, inte måla f*n på väggen, inte!! 


Jag märkte att intresset för mitt försök till att få hjälpmedel var intressant, det blir så klart en fortsättning följer på den. 

Just nu orkar jag inte ta tag i det mer, det var en himla urladdning att bara ringa dit.

Det har tagit en massa energi att bara komma fram till att jag nog behöver hjälpmedel nu. För att ta mej fram alltså.

För andra hjälpmedel har jag ju redan. Knivar med handtag, en sådan där jättetång att ta upp saker med från golvet, osthyvel med handtag och liknande saker.

Men det är ju en himla skillnad på sådana saker och en rullstol eller elrullstol.

Hade en vän på besök idag som har samma sjukdom som jag. Det är ovärderligt att ha en sådan vän! Bolla med någon som kan förstå hur man har det. Hon hjälpte mej mycket, gav mej styrka att fortsätta fightas. Kram på dej! 


Fast det är ett faktum. Jag kan verkligen inte gå. Jo, fast det kan jag ju. Sakta, haltande och ojämnt. Jag gick idag, några hundra meter med hundarna i skogen. 

Jag måste halta för att ta mej fram, och det funkar inte på min överrörliga kropp. Jag få ont överallt!

Det är skrämmande, eftersom det inte är längesedan jag kunde gå så bra att jag kunde ta mej flera km med lite vilja. Påskhelgen gick jag en bra bit. Jo, det gjorde jätteont  både när jag gick och veckorna efter, men det GICK!


Nu? Knappt alls. Skrämmande. 


Nu blir det snart att stänga av datorn och försöka att inte tänka för mycket på vad som skulle kunna hända... 


Ha en fin natt nu alla. 

  

Av Anna - 1 augusti 2011 00:26

Underbar, mysig och hemsk, allt samtidigt. 


Fått umgås lite med min stora kille, han var här och jobbade lite. Härligt att få träffa honom.  


Sen har jag, korkad, i vanlig ordning, gjort en massa annat också.

Plockat 10 kg krikon som jag sen satt och kärnade ur. Kuuuuuul.  

Det ska göras vin av dom, och det behövs tio kg till.... He he. Tillgången är det inget fel på, vi har massor, men det är allt lite arbete..... Men kul, samtidigt. Gott ska det väl bli också, hoppas jag. 


Imorgon börjar Lillen på förskolan igen, han har varit hemma sedan midsommar! Kära nån, hur ska det gå? För mej alltså?  

Det ska bli skönt, samtidigt som det ska bli så tomt och konstigt. Men han behöver det, och jag behöver det.

Vi pratade om det idag, och han verkar se fram emot det, tror jag. Han ska "jeka tatto" och så. Leka med traktorn alltså, som vanligt.      


Tränade N den store grå på apportering av död fågel idag. Han har bara apporterat dummys förut, men det här tyckte han var väldigt kul, och han fattade direkt! Himla kul!!   Tänk om jag kunde klara lite sådant med honom? Lite träning? Det vore helt underbart. 

Fast nu kan jag ju knappt gå, så det är nog för mycket begärt.   

Ja ja, det kanske blir bättre. 


Nu har jag rejält ont, men det är ju priset jag får betala för att göra något kul, och samtidigt lida av konstant sömnbrist. 

Blir kanske bättre när jag får chansen att sova en stund mitt på dagen. 


Från och med imorgon är det rökstoopp som gäller också.   Jag har lovat att sluta röka den 1 augusti,och då är det ju bara att göra det, inte sant? Så, nu röker jag de sista jag har, sen får det vara bra. Det ska bli skönt, jag slutade i 7 månader förra året, och det var så otroligt skönt, men var så dum att jag började igen. Men, nu nya tag! Det är ju en win win situation som man säger på engelska.   


Nu blir det till att kolla på tv en stund till, sen försöka sova.   


Ha det gott alla!   

Av Anna - 30 juli 2011 20:05

Nej, för det skulle ju regna idag.

Har det gjort eller? 

Neeeeej då, en liten skur nu bara! Typiskt va? 

Tur att det finns fler helger att åka på, även om det kommer dröja nu till nästa lediga helg.


Vi åkte och tittade på fri fart race på kanalen istället. Det var faktiskt väldigt kul! De hade en sträcka på kanalen (Göta Kanal) vid Ljung där några småbåtar fick köra det fortaste de kunde! Oj vad det gick!! Och Lillen tyckte det var väldigt kul, ska tilläggas.  

Sedan invigde vi Max i Mjölby, vi brukar väldigt sällan äta ute så där, men man var ju tvungen att testa,, Max är ju bäst av de där haken, tycker vi.  


Vi hade alla tre hundarna med på båtracet och jag bara måste berätta att min gråa stora fara skötte sej helt otroligt bra!

 

Jag blir så glad när mina djur plötsligt får insikt, eller vad man ska kalla det för.  

Han brukar bli totalt tokig när han ser andra hundar, men idag så gjorde han "bara" ett utfall, sedan var han lugn, om man var lite med.

Ni kan inte ana vad skönt det är!  

Jag kan inte ha 25 kilos hundar som gör utfall som drar omkull mej, det funkar inte, de sliter sönder mej.

Så det här var underbart skönt.    

Jag har jobbat hårt med att de ska gå fint utan att dra vid promenader, det är jätteviktigt för mej. Annars skulle jag inte kunna gå med dem.

Som tur är är ju pudlar lättlärda, även om just den egenskapen inte alltid är bra, om ni förstår vad jag menar... Olater lärs ju in snabbt de också.   


Men självklart, visst har jag ont nu. Lite extra smärtisar har jag fått ta. Men en bra dag blev det ju trots allt.

Sen har jag plockat krusbär, drygt sju liter. Det ska bli saft, sylt och gelè tänkte jag.

Men en annan dag.  


Ha en fin kväll!

   

Av Anna - 29 juli 2011 22:46

Om hur vädret ska bli imorgon.

Vi tänkte åka iväg en sväng med husvagnen, bara en liten bit och bara över natten. 

Men ändå, komma hemifrån en liten sväng. 

Sommens camping blir det i så fall.


Kan vara skönt att komma ut och rensa skallen lite tror jag. 


Blir lite småknäpp på den där människan som inte svarar mej, hon som är tyst. 

Men det kanske är bra ibland? 

Att vara tyst menar jag? 

Det har jag himla svårt med, oftast snackar jag alldeles för mycket, och ofta en massa dravel bara. 


Nu hoppas jag att jag får sova inatt, om jag får vara lite ego.  

För hur roligt det än är med turer med vagnen, så är det jobbigt också. Att vara utsövd är ju inte helt fel.  


Ha en fin helg alla!   

Av Anna - 27 juli 2011 23:40

Det här med överskrifter och titlar alltså. Har oftast inte en aning om vad jag egentligen ska skriva om, och då är det svårt att veta vad det ska stå där uppe. 

Just nu lyssnar jag på en av mina nya favoriter. Sång och musik har varit en stor del av mitt liv, och hör och häpna, jag KAN faktiskt sjunga, riktigt bra till och med. Jag har väldigt svårt att säga positiva saker om mej själv, men sjunga, det kan jag faktiskt.  

Min nya favorit är Bruno Mars, grabben kan ju sjunga!!!

  Fast egentligen är det annan musik som är min smak. Fast jag är lite av en allätare. Utom dansband och opera. Blä. 

Nej, här har ni mer min stil.

Ja ja, sånt här sitter jag och sjunger högt till, när jag är ensam. Som tur är har ju inte min EDS påverkat min sångröst ännu.  


Ja ja, det där var ju en parentes, och jag vet att de flesta inte kommer lyssna på låtarna, men det kanske finns någon som uppskattar bra musik, så det bjuder jag på.  


Annars har dagen varit ganska tuff och jobbig på många sätt. Och väldigt givande på andra sätt.

Varje dag är ju unik och jag lär mej alltid något nytt. Faktiskt.

Idag har jag lärt mej att jag klara mer än jag tror. Att jag gör mer än jag ska. Att min familj är världens bästa. Fast det så klart, det visste jag ju redan.  


Imorgon är det redan torsdag, en vecka kvar till sövning. Attan vad fort det går!


 


Nä bjussar på en till superlåt.  

   

Av Anna - 23 juli 2011 20:40

Ja, det är det enda jag har gjort idag. Två stycken. Mums!!!  

Den ena med äpple och banan, med ringlad honumg och kanel under smultäcket. Den andra med alldeles nyplockade hallon och röda vinbär med lite socker på under täcket. Täcket är det socker, smör, vetemjöl, kokos och havregryn i. Det blir riktigt mumma!  

Gästerna tyckte om dom iaf, det var ju tur det!   


Sen har dagen gått ganska lugnt till, det känns i kroppen att det har varit lite mycket nu ett tag. 

Imorgon blir det också ganska lugnt, jag kanske åker och plockar lite bär hos en kompis, jag får se hur jag mår. Hon har lovat hjälpa till, så det går nog lätt.  


Nästa vecka blir lite tuff. Lillen börjar inte på förskolan förrän den första augusti, så jag och dottern får klara oss hela nästa vecka med honom hemma.  

Ah, det låter som om han är ett monster, och så är det ju inte, men han är en handfull, så är det ju.  

Fast han är ju bra på att leka själv också, det har han fått lära sej med en sjuk mamma, som inte kan leka med honom så mycket.

Tur att han är nöjd med att jag läser för honom och sjunger för honom, för det klarar jag ju av! 


Kvällen blir lugn, vi var bortbjudna, men jag sa faktiskt ifrån, konstigt nog. Det brukar jag aldrig göra. Men jag mår helt enkelt för dåligt. 

Skönt med en hemmakväll med make och Lillen, dottern är hos en kompis över natten.


Hoppas ni har en fin kväll, vad ni än gör!


Kram!  

Av Anna - 22 juli 2011 23:58

Ja, för första gången har jag kräkts av smärta. Kära nån. 

Jag har så pass ont nu, och då blir jag ibland lite...ja vad ska jag säga....korkad? 

Jag gör ofta lite för mycket när jag är inne i ett smärtskov, för det är ju kört ändå liksom. Otroligt korkat, som vanligt.


På förmiddagen gjorde jag en massa som jag inte bör, men som måste göras. (Så klart)

Sedan gick jag ut i skogen med två av hundarna. Mest för att hämta lite energi, på en av mina stubbar.  

Men eftersom det är juli trots allt så åkte svampkorgen med. Och jag hittade svamp, kantareller! Underbart, jag älskar att gå där i sakta mak och titta efter skogens guld, det ger mej en massa energi. 


Men. Givetvis ett men, och lite gnäll igen..

Efter ett par knäböjningar så gav kroppen upp. Varje gång jag reste mej så snurrade hela världen.

Till slut sa nog kroppen ifrån, för till slut så var jag tvungen att kräkas.  

Jag har ganska ofta ont så jag mår illa, men så här illa har det aldrig varit. 


Slutsats?

Nu har jag pressat mej för hårt, igen. 

Otroligt dumt att göra så här, men jag har ju gjort saker som jag tycker om att göra, nu när jag ändå har ont. 

Pysslat med hunden, gjort saft, lagt in gurka, plockat klarbär, gjort sylt, plockat svamp. 


Många förstår nog inte mitt tankesätt här, och det kan jag förstå. Men jag kommer till en viss gräns, sen lägger jag av. 

Gränsen är nog nådd. 

Nu får jag ta trappan ett steg i taget, jag kan knappt gå alls, och absolut inte fort. Jag sover sämre än på länge. Det gör verkligen ont, överallt. Hur i hela friden det nu gick till?


Ja ja, nu får jag skärpa mej. 

För nu står vi inte ut med fler gnälliga inlägg va?  

Presentation


Jag är en "tjej" på 38 år som har EDS, Ehlers-Danlos Syndrom,typ3, överrörlighetstypen.
Kontakt: anna.EDS@hotmail.se

Fråga mig

22 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8
9
10 11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Vem är här?

Var kommer ni ifrån?

free counters

Ovido - Quiz & Flashcards