Nu har jag suttit här en bra stund och letat på en massa bra saker.  

Jag fick en tid till min handkirurg i oktober, en dryg vecka efter jag gjort mätningen av nerver och muskler som kommer från nacken. Han ville veta hur det står till i min opererade nacke.

Jag har ju svåra smärtor i armarna och benen. Jag har ju trott att det kommer både från nacken och ryggen, och när jag hittade ett schema över ryggraden och hur den påverkar kroppen, så stämmer det (tyvärr) precis på vad jag trodde!!! Jag menar exakt...

Jag har ont precis där jag "ska" ha om jag har nervinklämning mellan C4-C5 och mellan C7-T1.  Jag hoppas verkligen att jag inte har diskbråck igen...

Jag trampade ju ner i ett hål i skogen för ca  2 månader sedan, och sen dess har jag fått vansinnigt ont på vissa ställen.

Även ryggen, nedre delen har gjort väldigt ont, och där stämmer schemat också på mina smärtor.  

Idag hände något ganska eh...vad ska jag kalla det....coolt?

Jag vaknade ju imorse med ordentliga smärtor, och tänkte då att jag lika gärna kan gå en sväng med hundarna. Hade ju inget att förlora liksom.

Jag gick iväg, sakta, som vanligt, och haltar gör jag tyvärr, höger ben hänger inte riktigt med.

När jag hade gått några hundra meter tappade jag plötsligt höger foten! Ja, alltså, jag kunde inte lyfta tårna längre. Droppfot, typ...

Det hänger kvar än, fast inte lika mycket som då... Det enda som hände var att jag slog i foten på en sten som låg på vägen, eftersom jag släpar det benet lite. Då knäppte det till i ryggen...

Hmpf, vilka konstiga saker man är med om va?   

Ha nu en fin resterande kväll och en härlig onsdag. 

Kram!

http://www.cisionwire.se/artimplant/r/tre-nya-artelon--spacers-fran-artimplant-far-ce-marke,c222672 

Här står det på svenska. Det är en spacer som sätts i leden, där man har artros. Tydligen är dessas operationer mycket ovanliga, det är visst bara 3000 operationer per år, och ganska sällan i Sverige då alltså.

Men jag ska ta upp detta med min handkirurg, det här måste han ju kunna kolla upp tycker jag!! Jag är ju helt stelopererad i vänster handled, och har samma problem i höger, fast värre, och jag vill inte vara stel i båda!!!

Jag fick tipset idag om att det i USA går att operera in en ny led på ulna, som en knäledsplastik, fast i handleden. Den operationen känns lite väl avlägsen här i Sverige tyvärr, vi är inte lika långt fram som USA. Fast jag kan ju bli den första i Sverige, varför inte? Jag har inte ett dugg att förlora. 

Ja, det ska bli spännande.

Kul att ha något annat att tänka på en stund. Tyvärr är det jobbigt att sitta vid datorn också... Annars finns det ju mycket att lära sej på nätet, om man håller sej till vetenskapliga artiklar.  Men men..

Ha det gott!

Nu har jag skrivit och raderat tre gånger...

Först vill jag tacka för alla härliga kommentarer, jag kan så klart inte hålla mej ifrån bloggen när jag har så fina vänner som läser.

Jag måste bara inse att ni klarar av att läsa här även när jag mår dåligt.  

(Nu raderade jag ett helt stycke igen....)

Har fått "skit" för att jag har stelopererat min handled. Tydligen finns det MASSOR av andra lösningar istället för det. 

Jag vet, jag gjorde det för att få sjukpension kanske??? (Ironi)

Det finns folk till allt.....

Jag är så trött, både i själ och hjärta och kropp. Jag orkar egentligen inte gå in i disskussioner just nu, och ändå gjorde jag det... Himla smart..  

Ha en fin kväll nu alla så hörs vi imorgon igen, jag kan säkert inte hålla mej här ifrån.   

Jag vet att det här är kryptiskt, men jag vill egentligen få ur mej en massa, men kan inte utan att lämna ut folk.

Så jag spyr ur mej lite bara.   

Nu orkar jag inte mer. 

Orkar inte läsa bloggar. Orkar inte kommentera rättare sagt, och då vågar jag inte läsa heller...

För jag vill visa att jag varit där.

Men om jag ska vara riktigt ärlig, så har jag lite ont just nu. 

Jag får nog inte mer än jag förtjänar, men det är lite jobbigt bara.

Återkommer kanske en annan gång, om intresse finnes. 

(Har funderat många gånger på hur i hela friden någon kan vara intresserad av att läsa om mitt otroligt tråkiga liv. Men sen har jag ju fått privilegiet att få hjälpa några och fått så mycket glädje av det. Fast nu har jag inget kvar att ge tror jag. Bara en massa skit, smärta och andra patetiska saker. Det är bättre ni tittar på länkarna till höger här och läser bloggarna där, de är MYCKET bättre.  Kram! ) 

Igår var jag helt "död". Aj aj...

Men idag tänkte jag i mitt stilla sinne, att jag skulle klara av att ha lite roligt, för en gångs skull.

Jag och min man delar intresset för offroad körning. Vi kör våra Land Rovers över stock och sten, på banor och i skogen.

Idag var det träff i distriktet, i vår grusgrop. 

Familjen åkte före mej, eftersom jag visste att jag inte skulle klara av att vara där hela dagen.

Men jag tänkte komma senare för att få köra lite grann. Bara lite...

Det tror ni va? 

Nehej då, jag klarade inte ens av att köra på vägen ner till gropen, som är lite knölig med hål och lite gupp.  

Det var kört.

Så nu har min sjukdom tagit det ifrån mej också.  

Jag skulle ju inte bli så förvånad egentligen antar jag, den har ju tagit allt annat ifrån mej, men jag blev verkligen paff....

Jag hade nackkrage och ortoser både högt och lågt. Ändå gick det inte.

Jaa, nu då? 

Pratade med min husläkare idag. Han är otroligt bra och gör så gott han kan. 

Men landstinget i Östergötland sätter käppar i hjulet för honom, så det går ut över mej i slutänden.   

Det här med rullstol till exempel. Han får inte skriva remiss om det. Det enda han kan göra är att be AT komma hem och se hur jag har det och om jag ev skulle behöva några hjälpmedel. 

Men då får tydligen inte dom heller ge mej rullstol om inte de får remiss från specialist.

Som i det här fallet är en duktig och kompetent läkare som egentligen inte vill ha med EDS patienter att göra, eftersom han har annat som inriktning. 

Specialisten ska jag träffa på fredag, jag får samla kraft (var nu den ska komma ifrån) och klappa medhårs för att få den hjälp jag så vl behöver. Antar jag...  

Men de mesta av allt det andra jag tog upp med honom får jag hjälp med som tur är. Jag vill inte ta upp allt här i en öppen blogg, men jag får iaf hjälp.

Jag har nu höjt mina smärtmediciner, tyvärr. Det här i ryggen och nacken tar kål på mej, jag klarar inte mer. Då får jag bita i det sura äpplet och höja, och hoppas på att jag får rätt hjälp snart. 

Jag fick äntligen råd och tid till min massös idag!!! 

Jösses, det behövdes kan jag tala om!

Men det är ju så att när de krampande musklerna slappnar av runt alla överrörliga leder, så får kroppen en chock!! Så det var till att ta på alla ortoser jag hade, även bältet som drar åt jättehårt runt bäckenet. Jag har nämligen gjort det misstaget förut efter massage, när jag är avslappnad, och dragit på mej ryggskott.   

Men jag har klarat mej! 

Nu har det varit en kväll i soffläge, vill ta vara på denna känsla så länge jag kan.    

På mini.