Ja nu har jag varit ute med kameran i högsta hugg, det är så himla kul!! 

Annars mår jag faktiskt ganska dåligt just nu,(ha! just nu, det är ju mest gnäll nu, men ja ja) så jag tar vara på alla glädjeämnen jag kan.    

   Mamma spindel övervakar sina sisådär hundra små barn, ni skymtar en till vänster i bild, nertill. Har lite smått spindelfobi, men de är bra coola ändå.  

       Min underbara Drottningholmsros står i blom, i olika stadier nu. Otroligt vacker. 

   Pappa har byggt en sandlåda till Lillen. Extremt uppskattad kan jag tala om! 

   En ängaboll med blomfluga i. 

   Mjölkning pågår. Svartmyrorna mjölkar svartlössen på min jersmin. Himla häftigt tycker jag.  

   Såna här äter jag och Lillen nästan för många varje dag. Mums!!!!

Kvällens solnedgång på vår baksida. Otroligt vackert, om jag får säga det själv. Nu syns inte dimman, men den ligger tung över fälten.

    Kvällfoto på kycklingarna jag hämtade idag. Det är dvärg Kochin, könsvisande blandraser, Blomme och en Holländsk Vithätta. Alla raserna har jag haft förut, men kycklingar har alltid sin charm. Sööööööta!!!

   Kvällspratet med katten. Mattes pratkvarn.  

Jag hoppas nu att jag kommer få sova inatt. Jag har inte sovit mitt på dagen nu idag och igår. Det gör mej helt totalt slut! Jag får ondare och känner mej som en disktrasa. Jag hoppas jag får sova lite imorgon, jag behöver det.

Ha nu en fin söndag alla!

Tänk vad tiden går fort ibland. 

Den här veckan, och förra, har varit både hemsk och underbar.

Nu har vi, eller nej, inte jag då som vanligt, men de andra har jobbat och slitit med vår parkering för husvagnen och plattor mellan grinden och ytterdörren.

Husvagnen har stått precis vid vägen för länge nu. Inte bra med damm och andra faror för vår ögonsten. Men nu står den där den ska!  

   Så här såg det ut för en vecka sedan framför huset.

     Nu börjar det ta sej. Lite gräsfrö runt plattorna där jorden ligger nu, sen är det i stort sett klart. Det ska bli så skönt när det är helt klart! Det blev väldigt smutsigt här förut, så fort det regnade lite, och det är jättejobbigt för mej med tre hundar och tolv tassar att försöka få rena. 

Ja! Skönt!!

Men givetvis, i min vanliga stil, så har jag inte kunnat sitta still. Jag har verkligen inte gjort mycket, det är löjligt lite jag har kunnat hjälpa till med. 

Fast det lilla, lilla har tagit knäcken på mej totalt. Nu känns kroppen riktigt sliten och jag kan knappt gå. Halta är inte att tänka på, för då blir det bara värre, så det är bara att gå SAKTA. Grrrr vad arg jag blir ibland. 

Nej, nu börjar det blir lite gnälligt igen känner jag, förlåt.

Men jag undrar verkligen hur långt ner jag ska hamna innan det planar ut, eller kanske till och med går lite upp?

Ja. Den som lever får se. 

Jag läser alla bloggar jag följer, alltså länkarna här bredvid, och jag brukar ju slå mej för bröstet och skryta med att jag alltid lämnar avtryck.   Men alltså, jag klarar det inte. Jag får sitta väldigt korta stunder vid datorn nu, och får resa på mej hundra gånger, och sträcka på mej och inget hjälper. Det gör bara ont. Överallt. Orka.

Min högsta önskan är att få vara smärtfri en timme bara. Det skulle vara underbart. Suck. Jag skulle nog till och med nöja mej med att gå ner till hälften av smärtan, i en timme eller två. Gnäll gnäll gnäll....

Jag hoppas i vilket fall att regnet gör gott i naturen, för det behövs ju. Jag gillar inte att gnälla på vädret, det finns så mycket annat man kan gnälla på ju. Som man faktiskt kan påverka.  

Hoppas nu att vi alla får en fin fredag.

Ha det!    

Bara måste. 

Jag fick höra av min kära vän att jag lägger ut mycket bilder på min älskade Lillen. 

Så jag bjuder på en bild till.  

   Pappa har en ny leksak en vecka. Tror ni Lillen gillar den eller? Näääääääääää.   

Problemet är bara att Lillen blir tokig när han inte får åka med hela tiden, och vad tror ni en treåring gör då?     

Ja, coping, ungefär att klara av på engelska.

Jag bara måste berätta något min 14 åriga dotter sa till mej, när vi stog vid husvagnen och tittade upp mot fjället och såg detta:

   Nu är detta en stillbild, men ni skulle sett! Molnen "rann" i dalen mellan bergen så det såg ut som om det brann. 

Då sa min dotter; Jag tror att jag är den enda i min klass som får se allt det här vackra, mamma!!! 

Älskade unge!!!

Det är så jag klarar av min kroniska smärta. De jag har omkring mej ger mej styrka.   

Dagens bildkavalkad kommer här.

Det har varit en härlig dag, men jättejobbig. Jag har verkligen ont överallt, och som pricken över i så vaknade jag med en huvudvärk som höll i sej hela dagen också. 

Nacken har lagt av totalt, den har ju inte blivit helt okej efter operationen, och nu är det illa. 

Men här kommer bilderna!  

   De har en helikopterplatta precis vid campingen, ni må tro att Lillen tyckte det var spännande när han åkte fram och tillbaka med gäster upp till fjället. 

   Köpte ny vintermössa som han prompt skulle ha direkt, sen somnade han med den på, gullunge.  

   Här kollar han in vitmossan i närbild, han älskar naturen som tur är. 

   Hundarna kände att det gått älgar där och höll Lillen sällskap i fronten.  

   Vilopaus på en stubbe. Mammas älskling.   

En bild säger mer än tusen ord, sägs det ju. Jag väljer att prata genom bilder idag, för jag har för ont för att orka utveckla så mycket idag. Jag har det bra så klart, men kroppen vill inte riktigt samma som jag.  

   Grillad korv, ute i naturen, utanför ett vindskydd i fjällen.... Mmmmmm.

   Det spöregnade nästan hela dagen, ett paradis för ett liten två och ett halvt åring!

   Storasyster är ju himla kul också.  

   Det var uppehåll en stund, då blev vattnet så här vackert. Då är det härligt att meta. 

   Vackert, som sagt. 

   Hela den här kullen ser vit ut, och det är den, av vitmossa!! Det tyder  på en frisk natur har jag hört, när det växer mycket vitmossa, den tar tid på sej att växa. Men se så härligt underbart det är!!  

Ja, det är inte utan att jag har väldigt, väldigt ont just nu, och har haft hela dagen. 

Fast just nu är det värt det...  Idag har vi bara fixat det sista med vagnen, gjort så att vi kan bo här i en vecka. Skönt, men oj så ont...

Just precis nu sitter jag ute bland knotten och njuter i fulla drag. Jag har fjällen precis framför mej. Knotten är inte jättejobbiga eftersom det blåser. Fötterna och knäna värker så det pulserar,  nacken är i totalt olag, ryggen känns som om den har gått av ungefär.

Men vad gör det????? Inget just nu!!!!! (Nästan)

   Mitt frukostsällskap, himla trevligt. Den har varit här hela dagen och retat hundarna till vansinne. Den har stått utanför receptionen och glott. Den har stått utanför vår husvagn och glott. Ganska söt faktiskt.  

   Den här bilden på Lillen är ganska bra, för vad gör man är en snart treåring börjar tycka det är tråkigt i bilen? Ge honom en gammal tidning och en kulspetspenna!!!  

Imorgon är det tänkt att vi åker över till Norge och kollar Elgå igen, vi var där 2007, och det är så himla fint!!! Vi är ju precis intill, så det är ju lättåkt kan man säga.  

Jag sitter ute och skriver detta, och precis nu kom alla myggen, för det har slutat blåsa.... 

Dags att gå in till de andra snart. Min kropp känns verkligen inte bra. Det gör ont överallt, mer än vanligt. Fast så klart, jag har ju gjort mer än jag brukar, och det straffar sej ju så klart.

Ha en härlig torsdag nu alla, stor kram!!!!    

Här kommer lite bilder.

Jag har otroligt ont efter att ha suttit i bilen så många timmar, men att komma till fjällen gör själen så gott!!

   Han sover inte i den mest bekväma ställningen i bilen... Men han släppte inte traktorn inte!! 

   Han fick ett trätåg i Nusnäs, som minne, och den lekte han med direkt på grusparkeringen, när vi gav hundarna vatten.

En av vyerna från en av våra fikapauser. Österdalälven, vackert!!

Lillen är fascinerad av vattnet och hunden av stenarna som Lillen kastar i. Delat intresse kan man säga.   Tror ni han höll sej torr? Nä då, han lyckades sätta sej i vattenbrynet så klart, busungen.  

   De sista tre milen ser ut så här, och känns som ungefär trettio... 

Vi kom fram skapligt, men receptionen var stängd, så vi kommer inte åt servicehuset förrän imorgon. Vi som såg fram emot en dusch.. Men men, det får bli imorgon.  

Jag har otroligt ont nu, och har sovit dåligt, även om jag har bullat upp med kuddar överallt. Jag har aldrig varit så här dålig när vi varit ute med husvagnen förut, det känns tungt.

Men det här ska gå!!! Så är det bara!!!  

Vi får se vad vi gör imorgon, jag skulle tro att vi ska fiska och kolla naturen lite. Underbart!!

Ha en fin onsdag nu, alla vänner!!