Ja, som vanligt fick jag börja med att kolla vad jag skrev igår.  

Helt otroligt vilket kort minne man har! 

Idag har det gått i ett. Alldeles för mycket och det känns lite som en följetong. Särskilt när jag måste göra saker som jag, tja, måste göra... Sådana där saker som man gör för att man måste, men inte är särskilt roliga. Ni förstår säkert vad jag menar.

Smärtan är på gränsen till outhärdlig. På gränsen.... 

Det har bara blivit för mycket av den varan nu ett tag, och då mår jag ännu sämre. Det är roligare att göra saker som man tycker är roligt. Eh.   Oj nu blir det visst mest dravel. Huvudet är inte vad det borde vara, hjärnan har sagt ifrån, den kan inte ta mer. Sorgligt, eller hur? 

Men imorgon ska jag iaf göra något roligt!

Jag är kycklingvakt åt en kompis, så nu ska jag passa på att öka min lilla skara höns med några kycklingar, när ändå värmelampor och kycklinglådor är igång.

Jag har haft höns och hållt på med avel och kläckning förut, men som med allt annat, har jag fått sluta.  

Nu har jag bara lite höns för äggens skull. Tyvärr fick vi avliva en höna häromdagen, så nu har jag bara tre kvar, plus tuppen Edvard Blom då.

Några fler måste jag ju ha, så nu blir det små piplarssons igen.     

Det ska bli kul att se hur många jag tar hem och vad det blir av det. Sedan hoppas jag verkligen att jag inte blir sämre så jag måste göra mej av med det lilla jag har, för då vet jag inte var jag ska ta vägen....

Men men, nu ska jag glädjas åt detta och göra det bästa av det jag har idag.

Carpe Diem

Tänkte ju lägga in en bild på vår ögonsten när den står på sin rätta plats, men det glömde jag så klart!  

Inte för att det är så intressant, men här kommer en bild iaf.   (Är lite stolt över vår vagn bara.)

    Nu ska bara all bråte bort också. He he. 

Hur man kan frysa som attan en hel dag, när det är 24 grader i skuggan. Sen gick vi in framåt kvällen och satte oss upp vid tv:n där det var/är 30 grader, och jag fryser än.  

Spejsad sjukdom man har egentligen.

Mår ganska/väldigt dåligt just nu, men ska försöka titta in ibland och "rapportera".

Igår öppnade jag inte ens datorn, helt slut. 

Sen kommer jag läsa andras bloggar, men jag kanske inte orkar kommentera. Jag blir en "lurker" ett tag  bara.   (Lurker=snokare)  

Bara måste. 

Jag fick höra av min kära vän att jag lägger ut mycket bilder på min älskade Lillen. 

Så jag bjuder på en bild till.  

   Pappa har en ny leksak en vecka. Tror ni Lillen gillar den eller? Näääääääääää.   

Problemet är bara att Lillen blir tokig när han inte får åka med hela tiden, och vad tror ni en treåring gör då?     

  Var bara tvungen att gå ut och ta kort, tjugo över elva på kvällen. Och det ser ut så här! Jag bor ju i södra Sverige i normala fall, och där har vi natt, när det är natt. Det är häftigt med så här ljusa nätter!

Här kommer lite bilder.

Jag har otroligt ont efter att ha suttit i bilen så många timmar, men att komma till fjällen gör själen så gott!!

   Han sover inte i den mest bekväma ställningen i bilen... Men han släppte inte traktorn inte!! 

   Han fick ett trätåg i Nusnäs, som minne, och den lekte han med direkt på grusparkeringen, när vi gav hundarna vatten.

En av vyerna från en av våra fikapauser. Österdalälven, vackert!!

Lillen är fascinerad av vattnet och hunden av stenarna som Lillen kastar i. Delat intresse kan man säga.   Tror ni han höll sej torr? Nä då, han lyckades sätta sej i vattenbrynet så klart, busungen.  

   De sista tre milen ser ut så här, och känns som ungefär trettio... 

Vi kom fram skapligt, men receptionen var stängd, så vi kommer inte åt servicehuset förrän imorgon. Vi som såg fram emot en dusch.. Men men, det får bli imorgon.  

Jag har otroligt ont nu, och har sovit dåligt, även om jag har bullat upp med kuddar överallt. Jag har aldrig varit så här dålig när vi varit ute med husvagnen förut, det känns tungt.

Men det här ska gå!!! Så är det bara!!!  

Vi får se vad vi gör imorgon, jag skulle tro att vi ska fiska och kolla naturen lite. Underbart!!

Ha en fin onsdag nu, alla vänner!!      

Nu halvvägs, lite drygt.

Sitter utan el, så jag måste spara batteri. 

Tack för kommentarerna i förra inlägget, jag hann inte svara, för jag vet inte om vi hinner fram till campingen imorgon heller, och då har jag ingen el förrän på onsdag. Tyvärr hinnar jag inte gå in på era bloggar heller, och det är jättetrist, det är ju dagens höjdpunkt!

Kram på er!!! Jag återkommer, om ni vill kan jag lägga ut lite bilder på den underbara naturen sen.   

Skrev ett inlägg om mina få besökare och mina få kommentarer. 

Men jag ångrade mej. Om jag skriver något om det kan det tolkas som om jag fiskar efter kommentarer, och det gör jag inte!!

Jag går ofta, eller ja, alltid till mej själv när jag funderar. Och jag, personligen lämnar alltid, eller nästan alltid ett avtryck när jag läser en blogg. Det behöver inte vara mycket när jag mår dåligt, men jag lämnar något iaf. Personligen tycker jag att det hör till. Man läser någons "dagbok". Iofs har denna någon valt att lägga ut den så alla kan se. Men jag, personligen, tycker att man ger sej till känna och talar om att man varit där och delat dennes "dagbok". 

Fast det är jag som är knäpp. För jag har haft över 20 besökare idag, eller ja, igår blir det ju nu, och inte en enda kommentar. 

Fast det är klart, om jag nu är så himla blåst, så behöver jag ju inte blogga. Ganska enkel lösning faktiskt.  

Hoppas alla hade en fin helg.  

Ha det.