Tror jag blir galen...

Tänk vad lite som krävs för att bli så stressad att man gör saker man inte bör...

Som att börja röja ett rum som bara den, för att barnen ska få var sitt. Inte så genomtänkt eftersom vi måste hitta på någonstans att ha grejorna som nu är i det rummet, som agerat som kontor i flera år....

Jo, vi bor i ett för litet hus, men vi trivs här och vill inte flytta...

Jag bävar för den dagen jag inte klarar av att gå längre.... Då kanske vi måste flytta. Vill verkligen inte.

Jag tänkte  på det här testet jag tog för att se om man har Aspergers syndrom och det faktum att många med EDS har någon form av den. Lite skrämmande hur mycket som stämde när jag tog testet, även om det inte var helt vetenskapligt skulle jag tro.   Fast visst är det många sådana drag som jag har. Går inte in på ämnet närmare, med tanke på vilka som läser min blogg...

Tja, nu har jag alltså tagit ut mej en smula igen, även om det inte var mycket jag gjorde.

Min rygg som jag har haft så ont av i flera år är nu etter värre. Jag blir så förbannad på mej själv när jag gör så här. Det är ju ingen annan än jag själv som får lida liksom. Hmpf.... 

Ja ja, ett jäkla gnäll, som vanligt, men det är inte så kul just nu, på flera sätt. Rent kroppsligt alltså, är väl bäst att tillägga, återigen med tanke på vem som läser.  

Imorgon ska Lillen till förskolan som vanligt, det ska bli skönt på sätt och vis, både för honom och för mej känner jag.

När jag mår så här skit så går det ut över omgivningen, det är oundvikligt. Tyvärr.

Nu ligger jag på VAS 7 i smärta, ganska högt, måste jag säga. Det är rent allmänt alltså. Med tanke på vad jag stoppar i mej är det underligt att jag kan ligga så högt bara för att jag rört lite på mej. 

Har inte ringt de samtal jag behöver ringa heller... Är expert på att skjuta upp sådant, jag hatar nämligen att belasta andra med en massa skit, även om det är deras jobb.... 

Fast det är ju ett val jag gör, precis som med allt annat här i livet.

Nu fortsätter den där jättebra engelska filmen på fyran som jag tittat på, jag gillar verkligen engelska kriminaldraman.   

Kram!  

Hade nöjet idag att få umgås med en väninna hela dagen och hjälpa henne med hennes hund.

Det är så otroligt roligt att hålla på med hundar och hjälpa andra med det jag kan hjälpa till med.  

Det finns inget som är så givande som att hålla på med djur, och dessutom hjälpa en vän.

Det är ganska tufft, eller rättare sagt väldigt tufft, att nästan aldrig vara behövd.

Jag har inte jobbat på tretton år. Har man ett jobb så är det ju alltid någon som behöver en och det man kan. Det är jätteviktigt.

Att många sen tror att man "går hemma" och njuter och bara latar sej, för att man är lat, det är jätteledsamt.

Att man har en svår kronisk sjukdom är ett heltidsarbete, i stort sett, och dagarna är ofta ett myller av outgrundlig smärta.

Att då få nöjet att få hjälpa någon med något man kan, är totalt ovärderligt!!! Så himla kul!!!    

Att jag nu har extra ont och fått ta lite extra piller är det ju värt. Totalt. 

Tack min vän för en underbar dag och härligt sällskap, både från tvåbent och fyrbent.   

Det blev en promenad med dottern och hundarna till slut! Helt underbart att komma ut i skogen, även om det gick sakta och  jag fick ondare efter.  

Jag gick en liten annan väg idag, jag brukar inte gå den eftersom man måste gå igenom en av grannarnas trädgårdar.

Men idag kom jag inte igenom där jag brukar gå, det var fullt med brännässlor där. (Kära nån var det så länge sen jag gick där?)

Men jag hittade två otroligt vackra buskar med helt underbara blommor! Någon som vet vad det är?

         Den ena växte mitt ute i skogen, där ett hus stod för drygt hundra år sedan, och den andra vid ett av de gamla torpen här. Jag blev glad i hela själen när jag så de här färgklickarna! Lite larvigt kanske, men jag kan bli så himla glad över hur naturen fixar.  

När maken kom hem fick jag hjälp med att flytta kycklingarna in till de stora, i en liten fålla, så de får vänja sej vid varandra. 

Det gick bra, även om det var lite stressande för de små.   Men de får det så himla bra där inne sen, mycket plats och en duktig tupp som skyddar dom.   Skönt att få det gjort. 

Sen tog jag in tvätten som hängt på altan i tre dagar nu, jag har inte klarat det förut. Tvättade en maskin till. Och fy f*n varför skriver jag om detta?????   Asch då. 

Men jag bara måste dela med mej av min älskade lille kille! Han fick använda vattenslangen och en trasa för att tvätta sin "bil" idag. Tänk vad lite som behövs för att göra en liten kille lycklig? 

Nu blir det att sitta tillbaka en stund innan jag kollar in lite bloggar, min rygg är inte bra. 

Ha en fin kväll!