Ja det blir jag! 

Har Lillen hemma från förskolan/dagis idag, han har haft feber hela helgen, till och från, så jag tänkte att han får vara hemma idag så han får en dag för  återhämtning. 

Ingen temp imorse, så jag tänkte att han kanske ändå är frisk snart. Men neeej då, febern drog igång igen på förmiddagen, och sen klagade han på ont i örat innan han somnade. 

Han verkar verkligen vara som jag. Antingen inte sjuk alls, eller så slår det stenhårt. 

Sen blir jag så himla ledsen över att jag inte klarar av, rent kroppsligt, att ha honom hemma... Jag har fullt sjå att ta hand om mej själv, och klara av mina dagar. 

Ändå är han väldigt omtänksam och hjälpsam på alla vis, fastän han inte ens har fyllt tre.  

Men nu ska jag försöka vila lite när han ändå sover middag.

Ha en fin dag! 

Tja, vad ska jag säga?

Jo, sövningen gick bra, jag fick inte ryggskott och de var så försiktiga med mej. Britsen jag fick ligga på efteråt var det som tog död på ryggen istället. Hårda britsar är inget för mej. 

De flesta känner mej där uppe nu, dels för att jag har varit där så många gånger och sen jobbar ju mamma där. 

 Det gör det ju lite "känsligt" att fläka upp sej så där, men jag vet ju att de har sett det mesta där och inte bryr sej. Men jag måste erkänna att det är "roligare" att operera en hand eller ett ben när man känner alla i operationssalen.  

Hela grejen gick ju bra, fast de lyckades totalförstöra ett av mina kärl innan nålen satt. Men det är ju inte ovanligt med mej, mina kärl är jättelustiga, de nästan sprängs när de sätter nålen. Aj aj jätte ont gör det och jag lär få ett stort blåmärke där.

Sen blödde det något kopiöst från såret de tog upp för att ta bort p-staven. Det är ju också typiskt EDS.

Och sen blödde jag ner hela sängen, genom binda och allt, inte kul...

Men nu har det nästan slutat, nu har jag bara väldigt ont i magen. Det känns som om en av mina cystor har gått sönder. Det ger ju lite inflammation i buken. Får se hur det känns imorgon. Vill gärna inte äta antibiotika, om jag inte är tvungen.  

Är trött som bara den nu, sen mår jag illa fortfarande. Jag mår alltid illa efter sövning, men jag fick en massa som motverkar det. Som tur är. 

Men nu blir det snart till att stänga av datorn tror jag. Har ont överallt och behöver lägga upp benen lite känner jag. 

Hoppas ni alla haft en bra dag, jag ska hälsa på bloggarna jag följer nu först, sen blir det vila. 

Men alltså, den där kroppen...

Någon som vill byta denna sämre begagnade mot en bättre begagnad nästa vecka? Jag kan ge lite emellan om det skulle vara så.  

Det där fästingknät är bara inflammerat idag, ingen karakteristisk ring ännu.  Skål för det!!

 Den där EDS huden är ju så himla känslig! Jag får inflammationer av ingenting, och varbölder och allt möjligt äckligt, så fort huden går lite sönder. Urk.  

Jag blir lite stressad av att jag har så ont och att kroppen blivit så himla nergången så fort. Förra året kunde jag gå nästan en mil, utan att få jätteont. 

Nu är det en helvetisk pina redan efter en kilometer. Skrämmande.  

Men men, nu måste jag springa på toan, om jag får vara så personlig. Magen har gått från totalstopp till hmmm, tvärtom.   Den håller på att krascha alltså, om jag känner mej själv så bra. Kul.     

Ja, det var ju bara röntgen, av knäna och fötterna. Ska bli kul att se om det syns något.. De gör väldigt ont kan jag tala om!! Fattar inte hur det kan ha gått så fort att bli sämre. Men det är ju mycket av den här sjukdomen som jag inte fattar.  

Nu har vi kyckling i ugnen, hel kyckling med kryddor från trädgården, olivolja och lime. Till det blir det fyllda färska champinjoner, fyllda med philadelphiaost med smak, och så matvete. Gott så!!  

Annars har det varit en sådan där trött dag idag. Soffliggardag. Hade halsfluss i helgen, det tar ut sin rätt nu. Men det är ju bättre nu!! Jag fick ju det som ett brev på posten när Lillen blev sjuk. Infektionskänslig? Närå...       

Nu ska jag fixa inför middagen, det lilla jag kan göra. Blir säkert en till sväng här på bloggen senare.