Jag har fotfobi. Ja, jättelöjligt, jag vet, men jag tycker fötter är så himla äckliga!!

Sen när det ser ut som mina är det väl inte så konstigt va?  

       Min högra fot är den som gör mest ont. Särskilt den där knölen som är ovanpå. Ytterleden är också hemsk, mest på höger, men gör ont i båda.

Det stör mej en smula att mina fötter är så dåliga nu, eftersom de har varit de bästa av mina leder. Fram till för ett par år sedan. 

Ska ta upp detta med min ortoped på måndag. Får väl se om något kan göras, eller om man överhuvudtaget blir trodd. 

Jag har provat många sorter genom åren, men ingen så bra som denna!!

          Det är en skena ovanpå handleden och en under. Den låser handleden jättebra!

Sååååå skönt!  

Jag har alltså krockat ganska illa med bilen två gånger. Med ett års mellanrum bara.

Det är inte att rekommendera när man har EDS kan jag tala om. 

Jag fick inte bara en ful whiplash, utan det var då mina stora problem med vänster handled började.

Jag slet av ett ledband i någon av krockarna, det tog tid innan det upptäcktes. 

Vilka krafter som släpps loss i en bilolycka!

Att jag kom att tänka på det idag, beror på att jag vär väldigt nära att krocka idag. En bil körde ut framför mej, han hade väjningsplikt och jag körde på huvudled. Det var så himla nära.... *ryser*

Usch ja vilka tankar som rör sej i huvudet så här mitt i natten va?     

Jag ska inte skriva mycket om saken, för det känns som om jag tjatar. Men just nu är det jobbigt. Jag har ont, jag är så korkad att jag inte tar det lugnt. Jag mår skit, magen har lagt av, min trasiga handled är upp i VAS 9 och rygg, nacke och höger fot och knä är uppe i VAS 7-8. 

Så, nu är jag klar med det gnället. Typ...  

Jag fick tid idag till ortopeden.   Det var inte så lång väntetid för att få träffa läkaren, och det är ju lite ovanligt kan man säga.    Jag minns så klart inte när det var jag skulle dit, men det är nu i juni. Skönt att få det gjort, sen är det några remisser kvar som det är väntetid till. Neurofysiologin och handkirurgen bland annat.

Sen så klart mitt ultraljud på hjärtat som ska göras nästa vecka. Det ska bli skönt att få det gjort det också, med förhoppning att det ser bra ut så klart!    

Det känns som om det rullar på när det gäller en del av sjukvården, även om det är en del jag måste ta tag i ändå. Gyn till exempel. Orka. 

Nej, nu måste jag rycka upp mej lite och försöka njuta av helgen med familjen. Vila mycket och bara ta dagen som den kommer. Förutom imorgon då jag har en del att göra, som måste göras, tyvärr. 

Trist att det känns så här just nu. Det är ju lite sorg också. Sorg över att jag har insett hur svår sjukdomen faktiskt är. Vissa dagar/veckor säger kroppen ifrån bara. 

Fasen vilken trist bloggare jag är nu.   

Sen en sak till, jag har en jättereaktion mot mina tatueringar idag också, det är så typiskt när jag mår dåligt i kroppen. En blind skulle kunna "se" hur dom ser ut idag. Men det kliar förfärligt. Asch, varför inte ha allt skit på en gång när man ändå håller på?   

Som så många andra dagar har jag gjort alldeles för mycket idag. Kan inte gå in på vad jag har gjort i detalj, men för mycket har det blivit. 

Jag måste på något sätt inse att jag har en ganska svår sjukdom som bara blir värre ju mer jag gör! Men hur?

Jo, jag vet att man ska lyssna på sin kropp och allt det där, men jag har ganska lätt att spela döv.  

Fast samtidigt kan man ju undra hur dum i huvudet jag är egentligen?  När kroppen skriker att den inte vill mer, att den ger upp, och jag bara kör på, så måste det tyda på en viss brist på intelligens? Eller?  

Jo jo, jag lär mej väl så småningom. Fast just nu känns det väldigt korkat att ha gjort så här.

Plus då det jag skrev om i förra inlägget. När det går ut över mina barn så blir jag riktigt arg på mej själv!!! Fasen så korkat!!!

Hjärnan funkar dåligt just nu. Vansinnigt irriterande.

Sen att det gör ont i stort sett överallt kan väl förklara en del, men det är fasen ingen ursäkt. För mej iallafall.

Frustrationen är på topp.  

Man ska inte ens kunna gå på trivselkväll på dagis utan att få ont.

Kära  nån, undrar lite vad som händer med min kropp.

Gubben jobbar kväll och dottern har prov, så jag var ensam med Lillen 2,5 år, på dagis. Trivslekväll. Jättetrevligt. Ja, det kunde det ju ha varit. Om jag inte höll på att ramla sönder av smärta. Lillen skrek i högan sky i nästan en timma. Skämsigt.... Är jag en dålig mamma? Eller bara en sjuk mamma?

Vet inte längre....

Alltså, ibland blir jag lite förvirrad. 

He he, jag där har jag varit med min dotter och två vänner nu ikväll. Jättehäftigt att få på sej en BH som passar och håller upp behagen så man slipper värk i axlar och nacke.  

Idag har jag lidit extremt av att jag fryser. Jag fryser i normala fall, samtidigt som svetten rinner, men idag har det varit hemskt. Jag kollade till slut tempen, för jag trodde jag hade feber.... Den låg på 36,3.... Hmmm. Jag vet ju att jag har låg kroppstemperatur, men jag brukar ju ligga på 36,5 iaf.   

Jag fick en fråga här på bloggen av en man!!! Så kul!! Ja, inte att han har EDS, utan att han är just, en man.   Det är ju mest kvinnor som är på forum och bloggar, men vad jag vetär det inte mer vanligt på kvinnor än män, eller har jag fel?

Jag har haft Lillen hemma idag, som vanligt på onsdagar, men jag känner mer och mer att jag faktiskt inte klarar av det, rent fysiskt. Särskilt nu när jag mår så dåligt. Måste ta tag i det där och be om att få höja hans timmar. Men det är med sorg i hjärtat, jag gillar att ha min lille pojke hemma.  

Tyvärr är det ju så att han också börjar utnyttja att jag har ont och inte hänger med, när han förut har tagit väldigt mycket hänsyn. Det märks att han snart är tre år.   

Värken i kroppen är lite värre idag, värst är mitt högra knä. Jag tror jag blir tokig!! Höger fot kom ju som ett brev på posten också, plus att vänster sida håller på att rasa också... Men men....  

Tog nyss lite smärtstillande, med förhoppning att det lugnar sej. men man vet ju aldrig.    

Ja, det var ju bara röntgen, av knäna och fötterna. Ska bli kul att se om det syns något.. De gör väldigt ont kan jag tala om!! Fattar inte hur det kan ha gått så fort att bli sämre. Men det är ju mycket av den här sjukdomen som jag inte fattar.  

Nu har vi kyckling i ugnen, hel kyckling med kryddor från trädgården, olivolja och lime. Till det blir det fyllda färska champinjoner, fyllda med philadelphiaost med smak, och så matvete. Gott så!!  

Annars har det varit en sådan där trött dag idag. Soffliggardag. Hade halsfluss i helgen, det tar ut sin rätt nu. Men det är ju bättre nu!! Jag fick ju det som ett brev på posten när Lillen blev sjuk. Infektionskänslig? Närå...       

Nu ska jag fixa inför middagen, det lilla jag kan göra. Blir säkert en till sväng här på bloggen senare.