Ja, det har dagen präglats av.

Han blev ju sjuk förra helgen, med feber. Sen har han ju varit dålig hela veckan, även om han var piggare i slutet av förra veckan, och gick på dagis. De tyckte han var pigg, men åt dåligt, och det är verkligen inte likt honom.

Helgen med pappa och bilkubben gick bra, men pappa tyckte han var varm på kvällarna och var lite låg...

Igår kväll hade han då över 39 i feber. Attan!

Imorse 38.5 och kvart över ett 40.0 Jag ringde VC imorse om både honom och mej. (Jag har fått nya problem med ryggen)

Han fick en tid på em. Åkte dit och där togs alla prover man kan ta. Han var jätteduktig!!!

Men. Alltid detta men...

Han har 150 i CRP!!! Läs om CRP här.

Det är högt kan jag säga, han har alltså någon bakteriell infektion i kroppen, men inga prover eller undersökningar visar vad det kan vara.... Jag blir jättenervös och ledsen och undrar vad det kan vara så klart. Han ska till barn på US i Linköping imorgon, jag hoppas de kan komma på vad det är. Detta känns väldigt EDS relaterat. Hög CRP och konstiga symtom. Det har jag haft många ggr. 

To be continued...

Själv satt jag på akuten i fyra timmar med min rygg. I lördags hände något när jag gick, och sedan dess har jag tappat mer och mer känsel på högra sidan i bäckenet.

Halva skrevet är borta. Helt borta. Halva skinkan, halva låret, nästan hela underbenet. Jätteskumt.

Jätteont i höger ben och höger sida i bäckenet och för den delen ryggen...

De misstänker diskbråck i ländryggen. MR röntgen ska göras innan fredag, sen ska det utredas. 

Jag blir så trött på detta, om jag ska vara ärlig, även om det känns pluttigt i jämförelse med många andra. 

Men detta blir i så fall mitt tredje diskbråck på 1.5 år. Alla åt höger. 

Måste göra något fel när jag rör mej eller nåt. 

Fick iaf hjälp till slut, och jag hoppas det utreds till slutet. Men detta är ganska trist måste jag erkänna.

Sen det här med Lillen... Mammas gull.... 

Fick sällskap där på akuten av en härlig vän!! Hon kom efter jobbet bara för att jag skulle slippa sitta där och stirra in i väggen. Herrgud, det är jag inte van vid!!! Love you!!!  

 

Lejonkvinnan

10 oktober 2011 23:06

Stackars liten! Hoppas de hittar vad det är som ställer till det i morgon så han får hjälp! Man blir så orolig när de små är sjuka.

Och så ställer din kropp till det samtidigt, allt på en gång :( du har det tufft nu vännen!

Tänker på dig och håller tummar och tår för att alla svar kommer flygande i veckan.

Massa kramar

http://lejonkvinnan.blogg.se

Anna

10 oktober 2011 23:09

Ja det här med Lillen gör mej nervös... Jag som brukar vara så "cool" när det gäller sjukdomar, men då vet jag ju vad som gäller. Detta är en gåta. Men svaret kommer nog, det måste jag tro på!
Tack vännen, jag suger åt mej. :) Kramar!!!

 

Skrutten

10 oktober 2011 23:08

Oj oj oj vilka prövningar ni har. Hoppas verkligen att det är övergående så fort som möjligt med rätt hjälp. Kramis

http://edslivet.bloggo.nu

Anna

10 oktober 2011 23:11

Ja nu hopade det sej måste jag säga, fast jag tänker mest på Lillen just nu, mammas älslking.

TACK för stödet!!

Kramar!!

 

carro

11 oktober 2011 00:19

Lilla killen.
Att vara så liten & bli som sjuk.
Dom blir som små trasor i famnen på en, usch...
Även om småbarns åren var Underbara så måste jag ärligt säga att jag idag är glada att dom är större & kan förklara, det blir enklare så.
Och dom förstår...

Stor kram till dej med & se till att få det där kollat med ryggen vännen...viktigt viktigt vettu.
Stor kram från Norr

http://edsfamiljensliv.blogspot.com

Anna

11 oktober 2011 22:45

Det är hemskt när de små är sjuka, jag lider i hela själen!
Särskilt, som du säger, han kan ju inte riktigt säga vad som felas honom...
Som tur är verkar det vända nu.

Har kollat den där jädra ryggen nu, suck...

Massa kramar!!!!

 

Famse

11 oktober 2011 07:46

<3 <3 <3

Anna

11 oktober 2011 22:43

Kramen vännen.
En massa

 

Skrutten

11 oktober 2011 08:59

Det konstiga med oss är att trots alla prövningar står vi på benen efteråt. Jag brukar tänka på de som beklagar för minst lilla åkomma, nageltrång etc och undrar om de har för lite för sig om dagarna.

Du är fantastisk som orkar
kramis

http://edslivet.bloggo.nu

Anna

11 oktober 2011 22:43

Åh tack!
Jag har faktiskt bearbetat detta så pass nu, att jag reser mej väldigt snabbt, och det känns bra.
Sen hjälper ju alla härliga cybervänner mej också, massor!!!
Nu suger jag åt mej, ska du veta.

 

Malin

11 oktober 2011 09:50

Plutten! Hoppas det går bra på "ukuset" idag och att han får hjälp nu! Och du.....TACK FÖR DU FINNS! kram

http://malismastiff.bloggplatsen.se

Anna

11 oktober 2011 22:42

Ah, jodå, det gick bra på "ukuset", han fick en "pinnel" (spindel) som grej när de stack honom, den var han så stolt över så!

Tack själv för att du finns, vad gjorde jag innan vi träffades egentligen? ;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu hoppar jag över till den nya bloggen. Välkomna dit.    Ehlersdanloslife  ...

Jo, jag är nog det ganska ofta. Jag vill gärna tro det bästa om folk, även om livet har lärt mej att man ofta inte ska det. Rent krasst.    (Sen kan man självklart "hit the jakpot" också, jag träffade ju min allra bästa vän på nätet, via ett foru...

Snart är jag klar med min nya blogg.   Den här kommer finnas kvar, så klart, men jag byter bloggleverantör. Det är för att jag måste kunna blogga från mobilen, vissa dagar klarar jag inte av att sitta vid datorn. Då är den andra enklare.   Så s...

Ja den har visst gått och gömt sej tror jag... Herrejösses så trött jag är!!! Jag vet att det beror på mitt minimala näringsintag, men alltså, jösses...     Tänkte visa bilder på operationsärret på magen. Det är "finare" än jag trodde det skull...

      Visst längtar vi lite efter vår och sommar nu va? Värme är alltid bättre för min kropp, antar att det är så för er också, så jag lägger ut lite längtansbilder åt er, så ni har något att dagdrömma om.     Natti.     ...