Lejonkvinnan

1 augusti 2011 21:13

Ja du gör det för en god sak, får extra ont. Duktiga du att klara det utan hjälpmedel, det kan var hur jäkligt som helst har jag förstått..själv har jag aldrig rökt, inte ens feströkt, så jag kan inte uttala mig.

Men jag hejjar på dig härifrån!

Men försök ändå att ta det lite lugnt snälla.

Kram kram

Anna

1 augusti 2011 23:18

Kära vän, tack för ditt stöd.

sus

1 augusti 2011 22:03

Va duktig du e ;) usch ja,,jag e oxå slav under nikotinet,,,ska nog försöka följa ditt exempel..Men inte idag " skrattar, kram

Anna

1 augusti 2011 23:16

Ha ha, det där "inte idag" känner man igen du..... ;)

Jag gjorde som jag gjorde förra året, då jag hade uppehåll i sju månader.
Jag bestämmer ett datum ganska långt fram, minst en månad.
Sen bestämmer jag bara, då ska jag sluta, och det går! :)
Ja, för mej alltså.... ;)

Hoppas du kommer dit du också en dag.

Kram vännen.

anna e

1 augusti 2011 22:05

Så duktigt av dig! Det gäller när suget kommer att tänka att man inte vill tillbaka... Snart 3 år sedan jag slutade snusa och jag kan ännu känna längtan efter en snus. Var sååå nära när vi var på bio och alla andra köpte godis att jag skulle ha köpt min dosa, eftersom jag inte äter snask. Men jag behärskade mig. Har dock "tjuvsnusat" ett par gånger hos min syster som jag lurade att börja snusa för snart 7 år sen. Senast jag var hos henne så tog jag efter maten och åh, det var som om jag aldrig slutat... skrämmande att det kan sitta i efter så många år utan. Inte ens det där första illamåendet man kan få... Så det är otroligt lätt att fastna. Men håller tummarna för dig <3

Anna

1 augusti 2011 23:14

Jag verkar inte har förmågan att bli rent fysiskt beroende av något alls. Inte nikotin, inte morfin inte något.
Men den där vanan alltså!! Herregud vad man gör mycket av gammal vana, skrämmande... ;)
Så jag förstår dej precis, det kommer nog sitta i länge.
Håll tummarna! Men jag räknar med att det ska gå bra. :)

Kramar!

Ann

2 augusti 2011 09:06

Heja,heja,heja.

Kram

Anna

2 augusti 2011 11:46

Tack! :)
Det går jättebra än så länge.
Inga problem.

Kram!!!

henny

3 augusti 2011 11:44

Starkt gjort att sluta trots att livet är så tufft i övrigt!!!Imponerad! Själv slutade jag röka för 15år sedan, vågar fortfarande inte prova röka, tror jag skulle åka dit tvärt...
Nu skulle jag borda ta tag i vikten men gömmermej bakom att "jag har det så tungt" "orkar inte ta tag i det", "maten är mitt enda kravlösa nöje" och så vidare:P ...lycka till och bra gjort!!!

Anna

3 augusti 2011 18:52

Jag tar rökningen och vikten samtidigt faktiskt. Som gammal anorektiker är det viktigt.
Felet är att det lätt går överstyr ,med maten.

Men det får gå som det går. ;)

Kram!!!